på uppdrag utav mami

Fick som uppdrag att blogga idag och det är ju en ära man inte säger nej till. I morse så var jag och mami i stallet och slogs åter igen utav att ja, vi har världens absolut bästa hästar. De väntade tålmodigt i hagen på oss och när vi bara närmade oss grinden så kom de gåendes med öronen framåt. Efter nogrann borstning så blev det uteritt och i äkta höstkänsla så var det utan sadel. Jag hade en barbacka-pad utifall att Jerzy skulle få för sig att busa med mig lite, ack så fel jag hade. Han gick felfritt bakom fina Tindra som även hon gick fram utan problem. Min överlyckliga mamma kvittrade hela vägen om hur fantastiskt det var att vi lyckats köpa en häst osedd och fått hem något så härligt som just Tindra. Hur många fyraåringar kan man ta ut i skogen barbacka och galoppera på? Inte många kom vi fram till. 

min lilla Jerzy kan man hänga på!

Världens lyckligaste mami

världens lyckligaste jag

säger hejdå i hagen, Jerzy är skeptisk till detta

livet kunde inte vara bättre med er tre!